Väntan
Kom i går e.m. hem från Strokeenheten på Skellefteå Lasarett.
Vilken personal !!! Medmänsklighet i praktiken.
Effekterna av stroken är en viss osäkerhet i balansen. Får inte köra bil på flera månader och det är säkert klokt.
Jag ber att få återkomma när jag känner mig något fräschare.
Ha en skön och avkopplande sommar.
Inge Rönnbäck
Byske
Den ljusnande framtid
Men den som inte kan se det så skall inte behöva mötas av krav som "skärp dig" med allt vad det kan innebära (1)
Kanske det är lika jobbigt att få höra dom välmenta orden "det ordnar sig nog" när man inte kan se någon som helst väg hur det skulle kunna ordna sig.
Hoppas innerligt att det som jag nu kommer att skriva kan bidra till en känsla av lugn och just det, avkoppling (2).
(1) ta och strunta i alla tilltal om skärpning. Be skärp-dig-nissarna kontakta mig. Ta det lugnt. Försök att bara vara även
om andra tycker vända sig om och se tillbaks på livet och säga "Var detta allt?" Du har rätten att vara fri från "jaga-
livet-ur-dig" mentaliteten. Ingen kommer att tacka dig när du inte längre orkar med det kravfyllda tempot.
(2) avkopplingen efter studentexamen eller efter en krävande yrkesperiod riskerar att bli "nu-skall jag-hinna-göra-allt-det-
jag-inte-han-göra- tidigare i år". Jag påstår helt fräckt att du aldrig kommer att bli färdig med allt det som du
själv och andra tycker att du borde hinna. Det bästa är att acceptera det i tid.
Och allt detta skall jag säga som inte hinner/ orkar med arbetet på tomten och inte heller hinner sortera alla
donerade frimärken (3) så som vore önskvärt.
(3) jag tar emot frimärken, vykort med mera filatelistiskt material, som jag säljer till förmån för ett väkgörenhetsprojekt i
Eritrea, vårt förra hemland.
Nu tror jag att jag skall ta och göra ingenting.
Tack och God Natt
Inge Rönnbäck
Byske.
P.s. lax-fångsterna har de senaste dagarna varit rikliga. D.s.
Du duger!
Jag läste nyss vad en kändis sa: "Jag känner ofta att jag inte duger".
Jag vill påstå att det är alldeles tvärtom: DU DUGER! Och det gäller alla!!!
Det finns så många krafter och värderingar som vill nedgradera en människas värde bl.a. utifrån en påklistrad o-duglighetsaspekt.
I Skellefteå samlades på Nationaldagen 30 à 40 mot-människor. Mot dessa stod ca. 800 med-människor. Den proportionen säger en hel del; eller hur?! Det gläder mig alldeles ofantligt!!!
Är jag ute och cyklar när jag påstår att en människa aldrig kan återvinna sitt männskovärde - hon har nämligen aldrig (kunnat) förlora det.
Tankarna kan gå så här:
* den som inte är duktig och "levererar" är mindre värd.
* den som inte kan det eller det har också ett mindre värde
* gamla tant/farbror som ligger på någon institution har också ett mindre värde
* den som inte är så vacker och kroppsperfekt som dom konstgjorda idealen är också mindre värd.
* den som inte är poppis, kändis och inne, kan också räkna sig något mindre värd.
* med dessa och andra liknande tankar följer också begrepp som:
- skärp dig!
- nog fixar du denna monumentala uppgift bara du lägger manken till (som om du vore en häst för det är ju dom
som har en manke att lägga till)
- "X" arbetar ju så mycket extra; varför inte du?! Underförstått ;du där en slöfock.
Jag hoppas verkligen att din semester blir både lugn och avkopplande. Ta till och med och strunta i den heliga kraftåterhämtningen. Om den blir det viktigaste så är du ju redan inne i dina kommande kraftkrävande uppgifter.
Någon sa någon gång: "Vill du ha en vän, så var en".
I en kommentar till min förra blogg så uppmanades jag att kolla stavningen. Jag skall göra det nu innan jag sätter punkt
och går till en tvärätters middag: uppvärmd oasta med tomatsås och en liten slurk hemmalagad köttsoppa.
De filatelistiska objekten fortsäytter att strömma in. Så många generösa männsikor det finns; människor som bryr sig om. Människor som inte bara tycker synd om (=srackars - - -) utan som förverkligar medmänsklighet.
Kommentarer och ryktesspridning är fortfarande välkomna
Inge Rönnbäck
Fri-märkt
Synd om alla som är bundna (skrev nog något om det i början av mmitt bloggande)
Ni som kan avvara frimärken; inrikes och utrikes, gamla, nya, stämplade och postfriska kan ju skicka dom till mig som stöd för det välgörenhetsprojekt i Eritrea som jag är engagerad i. Samma sak gäller vykort.
TACK PÅ FÖRHAND!
Medmänsklighet är livsviktigt, men jag har personligen problem med balansen mellan den och en viss distans till allt elände som ibland har en tendens att sluka en. Det där blev nog en usel svenska men kanske ändå begriplig.
Det är min tur att laga middan idag så nu får jag ta itu med den.
Har någon ett gott råd att ge, så meddela det gärna. Inte om maten men om balansen som jag nämnde här ovan.
TILLSAMMANS KAN VI SÅ MYCKET MER - FOR THE GOOD OIF THE CAUSE.
Inge Rönnbäck
Uthållighet och samhörighet
De uthålligas skara ökar.
D.v.s. de som är övertygade att just dom skall få en lax eller en laxöring.
"långliggarnas" antal har ökat, liksom de tillfälligas besökarna och de ivriga Byskebornas.
Det vore värt att någon studerande skrev en uppsats om "De uthålligas antal och deras interna kommunikation".
Det verkar finnas en liknande känsla för ömsesidighet som hos ornitologerna.
I lördags följde jag och min fru med yngste sonen och hans två småflickor till till fiskecampen i Jävrebodarna (strax söder om Piteå) för att låta dom få fiska. Småflickornas glädje när dom fick en röding respektive en laxöring var
översvallande. Och vi vuxna kunde glädjas med dom.
Det påminner mig om följande citat "Gläd er med dom som gläder sig och gråt med dom som gråter".
Alltså medmänsklighet och samhörighet.
Senaste två dagarna har jag fått in så intressant filatelistiskt material att utbudet på Sommarmarknaden är tryggat.
Kanske jag ringer eller mailar till dom filatelister som jag känner i Västerbotten och Norrbotten. Särskilt vykortssidan är intressant! Jag har ibland vad som ibland kallats hemma-vid-försäljning. Väl så roligt som försäljning över disk eller via epost. Man får ju se det som man köper.
Om ni går in på blocket.se så kan ni hitta att vårt hus är till försäljning. Det är från det huset jag kan se fiskarnas (människornas och inte dom sprattliga typernas) beteende.
Ibland tycker jag att det är lika svårt med början och slut både bå snigelpost, mail och bloggar, så nu sätter jag helt enkelt punkt.
Inge, född Rönnbäck
