Värme i kylan
Det kan vi alla hjälpas åt med.
Främste den kyla som består i att känna sig utesluten.
Låt någon du möter i slutet av detta år och i början av nästa år verkligen få känna sig sedd och efterfrågad och därmed värmd in i själen
Gör något så osvenskt (ja, det håller faktiskt på att vara det) som att bjuda hem någon på fika eller att ni tillsammans söker upp ett kafè. Här; där jag bor, finns det ett café öppet tisdagar och torsdagar. I större samhällen finns det naturligtvis flera valmöjligheter.
VÄRME mitt i KYLAN!!!
Kylan i de höglänta delarna av Eritrea, exempelvis Gheleb på ca. 1.700 meter över havet, är inget större problem, men under regntiden kan det kännas lite råkallt. Nästa stället vi bodde på var på 2.300 m. höjde över havet. Där kändes det förvisso att vi inte hade någon centralvärme.
Vykort från platserna med svensk engagemang i Eritrea betalas bra av samlare.
Korten visar om ett utlandsengagemang långt innan det fanns nåsgot som kunde kallas SIDA eller någon annan förkortning.
Vykort är som du kanske hört mycket efterfrågade; särskilt svart/vita sådana från mindra orter.
Har du några frågor om detta så maila ellr ring in dom.
Nu skall jag bunta ihop ett par kilo utländska vykort. De flesta från kända orter och länder + några från mer ovanliga. Ja; ovanliga är dom för oss som bor lite längre bort.
Jag är irriterade på alla "heroiska" upptäckarhistorier från förr - man tänkte nog sällan på att det redan bodde medmänniskor där som alltså redana hade "upptäckt" sin hemort och sitt hemland.
Vi hade nyss besök av en fastighetsmäklare och ett par spekulanter på vårt hus. Får se om det blir affär?!
Eder i kylan medvandrare
Inge Rönnbäck
känn lugnet
Jo; men nu räcker det med det nöjet tycker jag.
Vi har berikats med utomordentligt goda grannar som gärna hjälper till med maskinell snöskottning när mina egna krafter inte räcker till.
Jag föreslog en gång en av grannarna (det var inte ett seriöst förslag skall sägas) att vi skulle anmäla oss yill TV programmet "Grannfejden". Han log och sa: "Jag tror inte det löns. Vi skulle inte kvala in."
Igår var jag ledig, så ledig att jag inte hade ett enda krav som lurade på min uppmärksamhet.
Denna söndag verkar bli något liknande.
Jag skall pulsa mig fram, skottningen får komma den, till Broselsgården och vara med på en samling där huvudorden är FÖR dig och där kraven inte finns.
Därav rubriken "känn lugnet". Jag behöver inte påroducera någon positiv känsla utan "bara" vara mitt i lugnet.
Är det möjligt? Jo; jag tror det. Att det sen blir fika och samtal gör ju inte saken sämre.
Igår utvidgades min kretsav frimärksköpare - Tyskland denna gång.
Jag önskar er alla en god dag och en lugn JUl. Ni måste inte ha det! Men den ligger där som en dyrbar pärla och väntar på dig.
Eder i medmänskligheten förbundne
Inge Rönnbäck
va`kallt!
I Eritrea bodde vi tre år på en plats på drygt 2.000 meters höjd över havet.
Temperaturrekordet var +8 grader..Minstpojken var lätt blåfrusen tidigt på morgonen men han verkar inte ha tagit nån skada.
Det var på den platsen som vi en natt väcktes av befrielsearmèns attack på de etiopiska vakterna vid kraftverket strax nedanför vår bostad. Och våra tre barn sov över allt kuldprutesmatter och alla granatexplosione.
Efter krigets slut var det intressant att träffa den gamle bekantingen som varit "guide" vid attacken.
Frimörksprojektets inkomster i år från maj tills nu är 40.000.
De inkomsterna har till största delen tillfallit Ghelebsområdet där vi bodde våra första fem år i detta pressade land. Gheleb är ju rena låglandet med sina 1.700 meter över havet.
Er som inte närmare käner till detta projekt nå närmare ber jag er att kontakta mig per mail, telefon eller s.k. snigelpost.
När vi bodde i Gheleb fick vi post via budbärare eller kamelförare. Det tog närmare en dag till närmaste poststation för Adem och hans kameler.
Denna korta postnotis leder osökt till frågan om behovet av filatelistisk material.
För tillfället är behovet störst av svenska svart/vita vykort.
En upprepad GOD JUL hälsning ärpå¨plats
Varma hälsningar från ett kallt Byske
Inge Rönnbäck
Den envisa uthålligheten
Kära Vänner och Medhjälpare!
De senaste dagarna har det kommit frimärken och vykort från några äldre personer.
Det är gripande att höra om deras brinnande intresse.
Man blev tänd redan som ung för den sak det här gäller och man följer utvecklingen i de länder som är aktuella för E.F.S.
Det som 94 åring jag pratade för en liten stund sem var ett typiskt exempel på den som bryr sig och som ställer upp.
Dagens mänsklighet behöver fler av den sorten.
När vi nu snart skall fira jul; låt oss hjälpas åt att upplysa julfirandet för dom vars tillvaro är ganska dyster.
GOD JUL och GOTT NYTT ÅR till er alla
Inge Rönnbäck
i "den snöiga nord"
