Välkommen till "Medmänsklighet och Filateli"
Det är troligt att några nya intressenter kommer att knappa in sig på denna blogg och därför vill jag ge lite bakgrundsinformation. Era frågor är välkomna antingen per epost [email protected] eller per snigelpost: Inge Rönnbäck,naturligtvis ytterligare information.
Jag är en f.d. missionär i Eritrea 1962 - 1974) och nödhjäpsarbete i östra Sudan bland hunger- och krigsflyktingar i början av 80 - talet. Min grundläggande syn på medmänsklighet har genom åren stärkts av av erfarenheterna i Eritrea och Sudan.
En del av arbetet i Sudan var att följa upp våra s.k. cross-border operations, alltså den hjälp som över gränsen från Sudan skickades in i Etiopien och Eritrea till områden som vi inte eljest kunde nå. Eftersom jag rätt hyfsat behärskar två av de aktuella apråken; tigrè och tigrinya, så var jag ju lämplig för det.
"Kommer hjälpen fram?" är en vanlig fråga på gränsen till invändning kan jag genom oannonserade besök ge
ett positivt svar på. Detta är desto mer imponerande som arbetet skedde i en krigssituation.
Frimärksprojektet är ett försök att hjälpa främst byn Gheleb med omnejd i den bergiga delen av Eritrea.
Har inget intresse att konkurrera med ideella organisationer som har nog jobbigt att genom sparbössor, lotterier, etc. samla in pengar till sina respektive organisationers behjärtansvärda verksamheter. Därför ägnar jag mig inte åt kontantinsamlingar. Det finns ett par undantag; bern och barnbarn till italienare som jobbat i den då eritreanska kolonin har självman bett att få vara med och hjälpa till med kontanter och det kunde jag ju inte neka dom.
Det som ofta efterfrågas av samlare är vykort ocg frimärksklipp - ju ädre ju intrssantare. Kvalitèn är också av avgörande vikt. Den som söker mer specifik information är välkommen att fråga.
Mina hjärtliga hälsningar till er alla medmänsklighetens förespråkare.
Inge Rönnbäck
P.s. Bland alla minnen skall jag bara referera till ett: För 29 år sen mötte jag två utmärglade kvinnor som var ute och samlade vedpinnar till en brasa där som skulle kunna laga till något att äta (möjligen av nödhjälpens spannmål). Dom undrade vad en främling/blekansikte gorde i dessa traker. Jo; dom var Tigtètalande så vi kunda prata obehindrat. Jag förklarade vad min uppgift var. Dom var både fasvinerade och förvånade och som muslimer sa dom "Pris vare Allah". D.s. Jag upplever det som en förmån att få vara med och orsaka tacksamhet och glädje. Jaa; mig behövde dom ju inte tacka, men jag kan förmedla den känslan till hjälpsamma svenskar. D.s.
Jag är en f.d. missionär i Eritrea 1962 - 1974) och nödhjäpsarbete i östra Sudan bland hunger- och krigsflyktingar i början av 80 - talet. Min grundläggande syn på medmänsklighet har genom åren stärkts av av erfarenheterna i Eritrea och Sudan.
En del av arbetet i Sudan var att följa upp våra s.k. cross-border operations, alltså den hjälp som över gränsen från Sudan skickades in i Etiopien och Eritrea till områden som vi inte eljest kunde nå. Eftersom jag rätt hyfsat behärskar två av de aktuella apråken; tigrè och tigrinya, så var jag ju lämplig för det.
"Kommer hjälpen fram?" är en vanlig fråga på gränsen till invändning kan jag genom oannonserade besök ge
ett positivt svar på. Detta är desto mer imponerande som arbetet skedde i en krigssituation.
Frimärksprojektet är ett försök att hjälpa främst byn Gheleb med omnejd i den bergiga delen av Eritrea.
Har inget intresse att konkurrera med ideella organisationer som har nog jobbigt att genom sparbössor, lotterier, etc. samla in pengar till sina respektive organisationers behjärtansvärda verksamheter. Därför ägnar jag mig inte åt kontantinsamlingar. Det finns ett par undantag; bern och barnbarn till italienare som jobbat i den då eritreanska kolonin har självman bett att få vara med och hjälpa till med kontanter och det kunde jag ju inte neka dom.
Det som ofta efterfrågas av samlare är vykort ocg frimärksklipp - ju ädre ju intrssantare. Kvalitèn är också av avgörande vikt. Den som söker mer specifik information är välkommen att fråga.
Mina hjärtliga hälsningar till er alla medmänsklighetens förespråkare.
Inge Rönnbäck
P.s. Bland alla minnen skall jag bara referera till ett: För 29 år sen mötte jag två utmärglade kvinnor som var ute och samlade vedpinnar till en brasa där som skulle kunna laga till något att äta (möjligen av nödhjälpens spannmål). Dom undrade vad en främling/blekansikte gorde i dessa traker. Jo; dom var Tigtètalande så vi kunda prata obehindrat. Jag förklarade vad min uppgift var. Dom var både fasvinerade och förvånade och som muslimer sa dom "Pris vare Allah". D.s. Jag upplever det som en förmån att få vara med och orsaka tacksamhet och glädje. Jaa; mig behövde dom ju inte tacka, men jag kan förmedla den känslan till hjälpsamma svenskar. D.s.
svart/vitt
Så kan man inte gärna se på tillvaron om man vill vara realist.
Livet är mer komplicerat än så.
Däremot är svart/vitt en realitet inom samlarvärlden.
Exempelvis så fanns det svart-vita vykort långt innan ex. de färgglada fanns.
Det råder en intensiv efterfrågan på dylikt (s/v) material. Många har byggt upp imponerande
hembygdssamlingar med enbart dom tidigaste utgåvorna.
Jag har fått kontakt med en äldre dam som specialiserat sig på nutida vykort från länder
som är ovanliga för oss. Att få tag i vykort från Mongoliet var svårt men via deras ambassad i
Washington så lyckades jag.
Jag kan inte låta bli att tänka på talesättet om de långresande som "upptäckte" afrikanska och asiatiska länder som om dom inte redan var "upptäckta" av dom som redan bodde där.
Det geografiska och det historiska tänkandet har många gånger varit väldigt inskränkt och kolonialistiskt.
Tillbaka till filatelin och speciellt vykorten. Där har vi en rik källa till kunskap om hem- och långt-borta-länder.
Samtidigt måste man konstatera att vissa utgåvor inte har någon relevans alls till landet ifråga. Så finns det också frimärken med påskrift Uganda med motiv från vinterolympiader. Nakenbilder finns på kort som påstås komma från Senegal, vilket utifrån landets muslimska samhällssyn knappast är någon officiell utgåva.
Det finns ivriga samlare som specialiserat sig på exempelvis monarki. Samlingar med 1:a världskriget lär också finnas.
Få se hur länge det tar innan vi får märken med Estelle på? Etc., etc., etc.
Med gamla vykortsalbum följer ju besvärande transportkostnader, men hör av er så skall vi nog finna en lösning också på den problematiken.
Nu måste jag sluta innan jah breder ut mig alltför mycket och får med onödigt många felskrivningar.
Välkommen att bidra till Ghelebs-projejktet (Eritrea)
For the good of the cause
Inge Rönnbäck
Byske
Livet är mer komplicerat än så.
Däremot är svart/vitt en realitet inom samlarvärlden.
Exempelvis så fanns det svart-vita vykort långt innan ex. de färgglada fanns.
Det råder en intensiv efterfrågan på dylikt (s/v) material. Många har byggt upp imponerande
hembygdssamlingar med enbart dom tidigaste utgåvorna.
Jag har fått kontakt med en äldre dam som specialiserat sig på nutida vykort från länder
som är ovanliga för oss. Att få tag i vykort från Mongoliet var svårt men via deras ambassad i
Washington så lyckades jag.
Jag kan inte låta bli att tänka på talesättet om de långresande som "upptäckte" afrikanska och asiatiska länder som om dom inte redan var "upptäckta" av dom som redan bodde där.
Det geografiska och det historiska tänkandet har många gånger varit väldigt inskränkt och kolonialistiskt.
Tillbaka till filatelin och speciellt vykorten. Där har vi en rik källa till kunskap om hem- och långt-borta-länder.
Samtidigt måste man konstatera att vissa utgåvor inte har någon relevans alls till landet ifråga. Så finns det också frimärken med påskrift Uganda med motiv från vinterolympiader. Nakenbilder finns på kort som påstås komma från Senegal, vilket utifrån landets muslimska samhällssyn knappast är någon officiell utgåva.
Det finns ivriga samlare som specialiserat sig på exempelvis monarki. Samlingar med 1:a världskriget lär också finnas.
Få se hur länge det tar innan vi får märken med Estelle på? Etc., etc., etc.
Med gamla vykortsalbum följer ju besvärande transportkostnader, men hör av er så skall vi nog finna en lösning också på den problematiken.
Nu måste jag sluta innan jah breder ut mig alltför mycket och får med onödigt många felskrivningar.
Välkommen att bidra till Ghelebs-projejktet (Eritrea)
For the good of the cause
Inge Rönnbäck
Byske
