Vårt behov av rötter
Kära vänner och medvandrare!
De senaste dagarna har jag haft ett par intressanta och personliga erfarenheter av "Vårt behov av rötter".
Vi träffades några kamrater från Eritrea-tiden. Upplivade gamla minnen och frågade varann "Hur är det med den och den?" Hur är läget för våra gemensamma bekanta från Eritreas 30-åriga befrielsekrig. Ja; vi krigade inte själva men levde ganska nära det. Till mig kommer ständigt tillbaks vad en ung krigsinvalid sa för 27 år sen "Jag var bered att ge mitt liv för mitt lands frihet. Blir jag frisk så skall jag ge det en gång till".. Man kan kalla det hängivenhet eller fanatism.
Men hon var beredd att offra det dyrbarase hon hade för den sak hon trodde på.
Vad är min övertyghelse värd och då tänker jag inte i första hand på kontanter.
Jag vet inte om denna tjej överlevde kriget.
(Jag kanske skrivit om detta tidigare. I så fall kan ni ju kolla om de båda versonerna stämmer överens).
Några dar efter denna kamratträff var jag på en återvändardag i min hemby Siknäs i norra Norrbotten. MÅNGA av mina klasskamrater och andra bekanta sen 60 år tillbaka kände jag inte alls igen. Men minnena rullade fram - minns du?!
På denna återvändar- och hemvändardag träffade jag kusin Henry som bl.a. forskat och skrivit om utvandrare och om de försvunna och om återvändarna
Vilka livsöden!!?? Gripande in i själen. Man gav sig iväg för att skapa sig och sin familj en bättre framtid. Ibland lyckades man, men ibland blev det värre än det man lämnat i Siknäs.
Den avgörande frågan blir "Var hör jag hemma?"
Samma typ av frågor infinner sig hos flyktingar som söker en fristad och en trygg ort här i Sverige.
Den sista tiden har jag arbetat mycket med förberedelserna för Byske marknad den 23 - 25 juli. Denna marknad brukar vara mitt största försäljningstillfälle som också speglas i min blogg - ingeronnback.blogg.se. En blogg för medmänsklighet. Kommentarer och ryktesspridning uppskattas.
För den goda sakens skull
Inge Rönnbäck
