Överraskningens glädje
Tack för senast!
Sammanträffanden kan vara både oväntade och glädjande. Ja; det är klart att det kan finna sådana sammnträffanden som man helst hade velat undvikit. Jag har några "smaskiga" sådana av båda varianterna.
Här kommer gårdagens (eller var det förrgårdagens om man nu kan skriva så, vilket jag uppenbarligen kunde) positiva möte.
Plats: strax utanför vår lokala ICA supermarket.
Persongalleriet: undertecknad + en eritrean som jag tidigare träffat. Den första eritreanen hade med sig en nyanländ eritrean, som visade sig vara från vår första by i Eritrea, där vi bodde i fem år. Vi hade ingen telefon, ingen väg, etc., men det gick bra att trivas där.
Den här mannen talade tigrè. Hans och min glädje var översvallande att få utnyttja detta tungomål.
Vi befanns ha gemensamma bekanta.
Det som den byn har gått igenom är värd en bok i sig.
Nyanlända sylsökande är tillfälligt boende i de nu tomma villorna vid vårt havsbad.
En princip som jag ofta praktiserar är att hälsa på och om det går tala med även de helt obekanta.
Låt någon få känna att "jag är sedd - jag finns". I storstäder kanske detta är svårt och man kanske blir tittad på med misstänksamhet, men det kan vi bjuda på.
Filateli för medmänsklighet fungerar också denna vecka, vilket glädjer mig och särskilt dom som som inte har nån röst hos oss.
Jag måste be om ert förbarmande; jag har "korrekturläst" detta inlägg flera gånger, men det kan ändå ha dröjt sig kvar några skrivfel - förlåt.
Nu skall jag ta och "beta av" bloggspacen.
Ha` det gott och låt medmänskligheten blomma!!!
Inge Rönnbäck
Sammanträffanden kan vara både oväntade och glädjande. Ja; det är klart att det kan finna sådana sammnträffanden som man helst hade velat undvikit. Jag har några "smaskiga" sådana av båda varianterna.
Här kommer gårdagens (eller var det förrgårdagens om man nu kan skriva så, vilket jag uppenbarligen kunde) positiva möte.
Plats: strax utanför vår lokala ICA supermarket.
Persongalleriet: undertecknad + en eritrean som jag tidigare träffat. Den första eritreanen hade med sig en nyanländ eritrean, som visade sig vara från vår första by i Eritrea, där vi bodde i fem år. Vi hade ingen telefon, ingen väg, etc., men det gick bra att trivas där.
Den här mannen talade tigrè. Hans och min glädje var översvallande att få utnyttja detta tungomål.
Vi befanns ha gemensamma bekanta.
Det som den byn har gått igenom är värd en bok i sig.
Nyanlända sylsökande är tillfälligt boende i de nu tomma villorna vid vårt havsbad.
En princip som jag ofta praktiserar är att hälsa på och om det går tala med även de helt obekanta.
Låt någon få känna att "jag är sedd - jag finns". I storstäder kanske detta är svårt och man kanske blir tittad på med misstänksamhet, men det kan vi bjuda på.
Filateli för medmänsklighet fungerar också denna vecka, vilket glädjer mig och särskilt dom som som inte har nån röst hos oss.
Jag måste be om ert förbarmande; jag har "korrekturläst" detta inlägg flera gånger, men det kan ändå ha dröjt sig kvar några skrivfel - förlåt.
Nu skall jag ta och "beta av" bloggspacen.
Ha` det gott och låt medmänskligheten blomma!!!
Inge Rönnbäck
Kommentarer
Trackback
