De vilsna
Kära vänner, bekanta eller obekanta!
Ursäkta att bokstäverna blir så små. Jag hittar inte den funktion där man kan ändra textstorleken.
När jag var ute och promenerade häromdagen mötte jag en man som "livet farit illa med". På avstånd ropade han "Jasså, här kommer Skelleftehamnarn". Och det stämmer för vi båda bodde en gång i tiden i Skelleftehamn. Alldeles vid vid Rönnskärsverken. Men sen slog det mig; det var ju han som konstaterade att vi möttes . Denna vilsna människa såg mig. När jag sen tänkte på det blev jag riktigt glad - det var nån som såg mig.
Hur många o-sedda människor finns det inte även här. Ja, inte jag förståss.
En av hörnstenarna i medmänsklighet måste ju vara att se och ge uttryck för det och att själv bli sedd - det är nån som sett att jag finns och som bryr sig om detr.
Kanske det där blev dålig svenska, men ändå begripligt.
Igår läste jag i tidningen Norra Västerbotten en intervju med två tjejer från Kvarnåsen som jobbar i ett gatubarnsprojekt i Addia Abeba.
Kanske du kan hitta "Save the souls" projektet på Googles. Eller fråga Martin Nilsson på EFS i Uppsala.
Jag var både rörd och imponerad. Vilken idealitetet!!! Dom söker opp dom vilsna iundomarna i Addis Abea. Det namnet betyder "Den nya blomman".. Tjejerna kunde också ge exempel på dom som fått en ny framtid.
Här tycker jag att jag kan koppla in bakgrunden till det frimärks- och vykortsptojekt jag är engagerad i.
Filatelin blir i detta sammanhang fri-märkt för just medmänsklighet.
"Skörden" trillade in också idag. Mer sorteringsjobb och planering för försäljning. Ett problem är att jag ännu inte själv får köra bil. Under de gångna veckorna har jag haft fler "gårdsförsäljningar"; nää, huset har vi kvar så vi finns på samma adress. Välkommen!
Sätter punkt för ikväll med hjärtliga önskningar att den vilsne och bortkomne skall hitta hem.
Vad vore "hem" för dig?
Inge Rönnbäck
Ursäkta att bokstäverna blir så små. Jag hittar inte den funktion där man kan ändra textstorleken.
När jag var ute och promenerade häromdagen mötte jag en man som "livet farit illa med". På avstånd ropade han "Jasså, här kommer Skelleftehamnarn". Och det stämmer för vi båda bodde en gång i tiden i Skelleftehamn. Alldeles vid vid Rönnskärsverken. Men sen slog det mig; det var ju han som konstaterade att vi möttes . Denna vilsna människa såg mig. När jag sen tänkte på det blev jag riktigt glad - det var nån som såg mig.
Hur många o-sedda människor finns det inte även här. Ja, inte jag förståss.
En av hörnstenarna i medmänsklighet måste ju vara att se och ge uttryck för det och att själv bli sedd - det är nån som sett att jag finns och som bryr sig om detr.
Kanske det där blev dålig svenska, men ändå begripligt.
Igår läste jag i tidningen Norra Västerbotten en intervju med två tjejer från Kvarnåsen som jobbar i ett gatubarnsprojekt i Addia Abeba.
Kanske du kan hitta "Save the souls" projektet på Googles. Eller fråga Martin Nilsson på EFS i Uppsala.
Jag var både rörd och imponerad. Vilken idealitetet!!! Dom söker opp dom vilsna iundomarna i Addis Abea. Det namnet betyder "Den nya blomman".. Tjejerna kunde också ge exempel på dom som fått en ny framtid.
Här tycker jag att jag kan koppla in bakgrunden till det frimärks- och vykortsptojekt jag är engagerad i.
Filatelin blir i detta sammanhang fri-märkt för just medmänsklighet.
"Skörden" trillade in också idag. Mer sorteringsjobb och planering för försäljning. Ett problem är att jag ännu inte själv får köra bil. Under de gångna veckorna har jag haft fler "gårdsförsäljningar"; nää, huset har vi kvar så vi finns på samma adress. Välkommen!
Sätter punkt för ikväll med hjärtliga önskningar att den vilsne och bortkomne skall hitta hem.
Vad vore "hem" för dig?
Inge Rönnbäck
Kommentarer
Trackback
